Ni har säkert också sett den där bilden/klippet som sprider sig runt på internet. En pojke, 3år. Vars liv är släckt. En bild som väcker många känslor hos många. Att det har fått hända? det är helt sjukt. Allt som händer i världen är HELT SJUKT. Det har satt sig i huvudet på mig att tårarna rinner varje gång jag tänker på det. Hur kan världen vara så orättvis, hur kan människor vara så sjuka att dem tar rättigheten i sina händer – släcka andras liv, drömmar – splittra familj, och hur kan det låtas fortsätta. Och skrämmande nog så bor vi på samma planet, även fast det inte verkar så.
Jag blir skraj varje gång jag scrollar på facebook, rädd för vad jag kommer få se. Vissa lägger upp, länkar flitigt. Länkar och bilder jag inte vill se men det händer att jag fastnar. Tittar och det sätter sig i huvudet direkt. Sådant påverkar mig mycket. Speciellt nu när man är mamma.
Vet själv hur det är att fly från sitt land, vi har också flytt från krig och elände. Jag var 6-7 år gammal och vissa saker minns man fortfarande. Ett barn ska inte behöva fly från sitt hem från sin trygghet. Dem är inte ens trygga hos sina egna föräldrar.
Inget kan skydda dem på flykt om inte vi sätter stopp för det.
Jag har skänkt pengar till unicef, https://unicef.se/ge-en-gava-barn-pa-flykt <—- länken dit. Skänk så mycket ni kan, även om det är 5kr. Vi måste hjälpas åt för att få ett stopp på det här, vi kanske inte kan få en världsfred med hjälpinsatsen men vi kan stoppa lidandet för många människor, många barn, små barn. Någons barn.
Senaste kommentarer