Det är inte klokt vart världen är påväg. Man är inte säker någonstans och om jag var rädd förut så är jag ännu mer skraj nu. Det som hände i Västerås har nog inte undgått någon. Det är hemskt det som skedde, och alla är nog på sin vakt när dem är ute efter detta.
Två helt oskyldiga, fick en tragisk död. Inne på varuhuset IKEA.
Där vi ofta brukar vara med barnen. Och som vi skulle besöka SAMMA dag som det skedde. När vi var påväg till flickornas farmor och farfar hörde vi blåljus snabbt försvinna mot det området. Något har hänt tänkte vi och jag sa ” Ja säkert på Erikslund ”. Jiyan var väldigt intresserad av vad som hänt. Kanske en brand till? (brann där för någon vecka sen).
Jag vågar inte ge mig av med barnen som jag brukade göra. Var också på min vakt tidigare men nu är jag mer misstänksam. MOT ALLT.
Vem är personen som går går bakom, som går förbi. Som tittar mot vårat håll? det är hemskt att tänka så. Väljer oftast omvägar, där jag SYNS bland flera. Jag vågar inte annat.
När vi skulle till lekplatsen idag, som ligger lite ifrån oss. Jag visste vägen dit men inte att jag skulle mötas av en väg som slutade men som fortsätta in en bit i skogen. jag sa högt ”ÅH NEJ, en skog” Jiyan snappade upp det snabbt och frågade ” mamma är du rädd?.
Jag svarade ”nej” och att det är fint att gå bland träden och att vi är snart ute vid bostadsområden. Men ja, jag var rädd!
Speciellt när jag var osäker vart vägen skulle ta oss.
Vet inte när vi kommer våga oss till IKEA igen. Det som hände där kommer aldrig glömmas av invånarna. Det som var en säker plats för alla möjliga människor i olika åldrar, främst barnfamiljer kommer bli en osäker plats, i alla fall tills vidare. Människorna är fortfarande i chock i våran fina stad.
Senaste kommentarer