Vad har vi gjort?
jo! Jiyan och jag stack med bussen ner till busborgen för att busa med våra vänner. Bussturen var allt från lugn.
Skönt att det finns okända människor runt om som försöker underhålla lillan så att hon sitter still och blir på gladare humör.
Dem behöver inte göra så mycket alls, en liten vink eller ett leende omvandlar en skrikande,sparkande bebis i vagnen till en härlig solstråle.
Tack! uppskattas alltid.
Väl på busborgen kunde hon inte vänta på att få gå in, medan jag höll på med att klä vagnhjulen runt med skoskydd försökte hon försvinna in i folkmassan utan mig!!
Dom där skoskydden som tydligen ska på vagnhjulen är totalt värdelösa, förstör bara hjulen!!! fastnar direkt in i hjulen där fram och gör att det inte ens går att rulla fram vagnen!.
Rev bort varenda skydd jag lagt på när jag väl var inne.
Lillan brukar sova vid den tiden vi ankom, lite trött var hon ju redan. Men hon lekte i fullfart med det mesta.
I bollhavet skrek hon för full hals, hon var överlycklig över bollarna. Haha.
Ett par gånger gnällde hon och ramlade just för hon var super trött..
Innan vi skulle hemåt fick jag henne att somna, bussturen hem var mycket lugnare. Hon sov hela vägen!
Väl hemma möttes vi av killens syrra och bror som var hemma hos oss, vi såg på tv och lekte med Lillan.
Tog över 1 timme att natta henne ikväll..Jag som har jätte ont i rygg + mage orkade knappt bära henne men hon föredrar att nattas av mig men killen tog över då hon var halvt däckad o inte märkte.
Senaste kommentarer