Mammas lilla bebis. Separationsångest delux! Min mamma fick springa med henne till tvättstugan för Lilla Melina kiknade av sitt skrik efter mig. Hon tystnade när min mamma öppnade dörren för att gå ut. Hon kanske visste att dem var på väg till mig. Bara jag duger, hos mig är hon glad o nöjd. Men inte när hon får syn på mig och någon annan bär på henne. Då gråter hon allt hon kan. I mina armar vill hon titta glatt på alla andra runt omkring. Det har i alla fall blivit en liten förbättring med avståndet mellan mig och henne. Jag kan tex stå några meter ifrån när jag gör iordning maten till henne. Innan skrek hon så fort jag vände ryggen till. I tvättstugan fick jag bära henne i BB, tungt! Hon ville gärna hänga kvar i allt som kom i hennes väg. Sedan tröttnade hon på tvätta 😉 o blev gnällig. Jag hoppas natten blir bra så vi får sova. Nån gång måste det ge sig? Håller tummarna.
Senaste kommentarer