Dålig mobil kameran fotar men jaja.. Bilder på en duktig tjej får ni. Idag gick jag ifrån 20min och hon blev ledsen på direkten när jag sa att jag skulle iväg en stund. Hördes ända ut i korridoren hur ledsen hon var. Men sedan blev det tyst och hon satt i frökens knä.
Det gick bättre sen då. När jag gick tillbaka såg jag henne sitta i knät på fröken vid ett bord. Hon märkte inte mig men jag såg hur hon snyftade även fast hon koncentrerade sig vad som sker vid bordet. Man blev lite tårögd själv, så ledsen hon var.
När hon märkte att jag var där sprang hon bort från fröken rakt i mina armar och klängde sig fast vid mig. Gullet!
Imorgon ska jag gå ifrån hela 30 minuter. Hoppas det blir bättre o bättre för varje dag annars kommer det bli jobbigt att lämna dagiset på riktigt. Pratade med en annan fröken om hemspråk och tydligen så är hon språkstöd i kurdiska o persiska och om det är okej med oss så kan Jiyan få prata/lära sig kurdiska under tiden på dagis. Går ju jätte bra för oss (: Det är bara bra för henne.
Senaste kommentarer